Romens historia sträcker sig tillbaks till år 1493, då Christopher Columbus introducerade sockerrör till de karibiska öarna. Sockerrören trivdes mycket bra i Karibien och efterhand startades hundratals sockerplantage och sockerfabriker upp på öarna. Sockerproducenterna i Karibien upptäckte att utspädd melass som placerats i solen började jäsa. Därifrån var steget inte långt till att börja destillera den jästa melassen.
Biprodukten melass kunde nu användas till att framställa en spritdryck och på så sätt generera mer vinster till sockerproducenterna.
Ordet rom (eng. rum, fra. rhum, spa. ron) kommer troligtvis från ordet rumbullion (ursprung okänt. Vissa språkforskare anser att det är engelsk devinshiredialekt och betyder uppror, bråk medan andra anser det är ett infödingsord.). Vid mitten av 1600-talet producerades rom flitigt runt om i Västindien.
Sockerrörsodling är förhållandevis arbetskrävande så det är, liksom ris, en lämplig gröda i fattiga länder och med detta kommer man osökt in på de mer mörka och otäcka delarna av romens historia.
För att ha folk som kunde sköta om sockerrörsodlingen i Västindien var jordbrukarna ”tvungna” att ha slavar och detta gav upphov till den beryktade triangelhandeln. I triangelhandeln rövades människor bort från sina hem och sina familjer i Afrika och transporterades till Västindien under helt vidriga förhållanden. Dödligheten under dessa transporter var mellan 15 till 20%. I Västindien såldes de människor som överlevde transporten över Atlanten som boskap och de tvingades därefter till slavarbete under minst lika vidriga och omänskliga förhållanden. Socker, rom, tobak, bomull och andra exotiska jordbruksprodukter som slavägarna producerade i Västindien transporterades sedan till Europa i utbyte mot t ex vapen, textiler och andra industriprodukter som transporterades till Västafrika i utbyte mot slavar. Denna triangelhandel pågick från 1500-talet fram till början av 1800-talet och var som störst under 1600- och 1700-talen.